Hosi: Tiago Amaral Sarmento
Iha loron hirak liu ba Sr. Prezidente Komisaun Funsaun Públika temi termu ida ho naran “Asédiu Korrupsaun” iha mídia lokál.
Sa ida mak termu ne’e? Termu ne’e iha baze legál ka lae ?
Mai ita haree ho ókulu jurídiku no sientífiku.
I. Problema: Termu Ne’e La Eziste Iha Lei?
Loos. Se ita buka iha Kódigu Penál Timor-Leste no iha Lei No. 7/2020 (Medida Kombate Korrupsaun) la iha artigu ida ne’ebé hakerek ka regula ka defini konaba termu “Asédiu Korrupsaun”.
Maibé iha direitu, teoria ida la presiza hakerek ‘letra por letra’ iha lei mak foin eziste. Dala barak krime foun mosu uluk iha sosiedade nia leet ona, mak halo lei tuir mai hodi regula. Ne’e mak jurista sira bolu “lacuna da lei”.
Asédiu Korrupsaun ne’e la’ós krime foun, maibé “forma foun husi korrupsaun” ne’ebé Transparência Internacional no ONU rekoñese ona.
II. Definisaun Tuir Teoria
Baibain, iha dicionáriu jurídiku, ne’e termu rua ketak:
- ASÉDIU (Assédio)
Komportamentu indesejadu, repetitivu, ho objetivu atu haterus no humilla.
Baze legál:
- Lei No. 4/2012, Kódigu Traballu, Artigu 7.º – Proibe asédiu morál no seksuál iha servisu fatin.
- KORRUPSAUN (Corrupção)
Tamba uza podér públiku hodi hetan benefísiu privadu.
Baze legál:
- Lei No. 7/2020, Artigu 2.º no Kódigu Penál Artigu 292.º to’o 299.º
III. Teoria Sientífika Tolu Hodi Komprende Termu Ne’e:
Atu komprende tansá Prezidente Funsaun Públika uza termu ne’e, ita tenke uza teoria tolu:
Teoria 1: Teoria Podér nian – Lord Acton:
“Power tends to corrupt, and absolute power corrupts absolutely” (Podér tendénsia atu halo korrupsaun, podér absolutu halo korrupsaun absoluta).
Iha Funsaun Públika, xefe sira iha podér atu fó nota, fó promosaun, hasai ema. Bainhira podér ne’e la kontrola, nia uza podér ne’e la’ós atu jere Estadu, maibé atu halo asédiu ba ema ki’ik alias ba staff sira.
Teoria 2: Teoria Burokrasia nian – Max Weber Weber dehan:
“burokrasia di’ak tenke bazeia ba regra eskrita, imparsiál, la’ós bazeia ba relasaun pesoál”. - Bainhira xefe husu “favor” ba funsionáriu feto/mane ho troka promosaun, ne’e signifika burokrasia Weber nian mate ona. Tamba sistema la imparsiál ona, maibé sai fali merkadu – sosa no fa’an podér ka negosiasaun.
Teoria 3: Teoria Triángulu Korrupsaun nian – Cressey:
Korrupsaun akontese bainhira iha elementu 3:
- Presaun: Funsionáriu presiza promosaun / ta’uk lakon servisu.
- Oportunidade: Xefe iha podér mesak atu deside.
- Rasionalizasaun: “Se hau la halo, ema seluk sei halo”.
Asédiu Korrupsaun akontese iha triángulu ne’e nia klaran.
IV. Oinsá Asédiu Korrupsaun Akontese Iha Funsaun Públika?
Prátika hatudu iha forma 3:
a) Asédiu Atu Obriga Halo Korrupsaun
“O tenke asina projetu ne’e, se lae hau hasai o.” Ne’e krime!.Koasaun (Artigu 158 Kódigu Penál),
Abuzu Podér (Artigu 297).
b) Asédiu Tanba La Kohi Halo Korrupsaun.
Funsionáriu honestu la hetan promosaun, muda ba fatin dook, hetan nota aat. Ne’e Persegisaun no Diskriminasaun, viola Dekretu-Lei No. 8/2004 Konaba Estatutu Funsaun Públika, Artigu 40.º kona-ba dever gerais.
c) Korrupsaun Seksuál – Forma Grave Liu.
Iha ne’e, moeda korrupsaun la’ós osan, maibé isin-lolon.
Organizasaun Transparência Internacional define:
“Ema ne’ebé iha podér husu favor seksuál nu’udar moeda de troca ba servisu públiku ne’ebé ema ne’e tenke fó gratuita.”
Ne’e tama kedas iha krime Korrupsaun Pasiva (Artigu 295 Kódigu Penál) no Asédiu Seksuál (Artigu 173).
V. Konkluzaun.
SE NUNE’E, Prezidente Funsaun Públika nia estetementu konaba termu nee sala ka loos, bainhira hare tuir ókulu legál nian?
Hau hanoin, PR Funsaun Públika nia estetementu tuir lei ho teória legál nian katak termu nee “la existe”. Maibe tenta atu deskreve “fenómenu foun” ne’ebé lei ka norma sira seidauk konsege kaptura.
Tamba ne’e maske la existe iha lei maibe “Asédiu Korrupsaun”, ninia elementu kriminál hotu eziste ona iha lei (Kódigu Penál nst)
Emplu:
- Se husu osan hanesan mos aktu Korrupsaun.
- Se halo ema ta’uk hanesan mos aktu Asédiu.
- Se uza kadeira Estadu nian atu husu isin-lolon ho troka servisu Estadu nian nee hanesan mos Asédiu Korrupsaun.
Agora servisu KFP no CAC nian mak atu transforma termu sosiolójiku ne’e ba asaun dixiplinár no kriminál ne’ebé klaru, atu funsionáriu públiku labele sai vítima tan de’it tanba nia hakarak serví Estadu ho honestidade.
“Lei mak kilat, maibé korajen atu uza kilat ne’e mak sei determina se ita manán korrupsaun ka lae”.

